Större delen av mitt vuxna liv har jag varit en av dem som aldrig kunnat släppa frågan om varför. Varför är vi här? När jag var yngre ledde bristen på bestående svar till att jag hela tiden sökte efter något annat, något nytt. Jag har fortfarande inga svar, men har lärt mig lite grann om att det går att vila i att inte veta. Och att det finns olika sätt att leva med de grundläggande frågorna. Även om jag inte tänker på mig själv som religiös har jag i många år uppskattat det religiösa rummet. Vare sig det är en domkyrka i Lund eller ett tempel i Japan. För mig är dessa rum en plats där det är möjligt att stanna upp och låta de stora frågornas tankar vandra fritt. Ibland framstår det så enkelt som att svaret på frågan om varför, är livet.
Tack Till Dalstorps församling för en fin stund tillsammans.